Tankar kring: The Swapper

Jag måste erkänna att jag var skeptisk till en början. Spelkoncept: fysikpussel där du skapar kopior av spelkaraktären och byter plats med dem. Eftersom jag lider av åkomman ”jämför-alla-fysikpusselspel-med-Portal” förberedde jag mig på att bli måttligt imponerad. Ett sådant här spel kan väl omöjligt vara underhållande eller utmanande? Eller?    

Det tog någon timme innan The Swapper utbytte min skepsis mot hunger. Hungrande efter mer.

the-swapper-logo

Spelet inleds med att en astronaut skickas ut i en kapsel från en rymdstation i omloppsbana kring planeten Chori V. Kapseln landar på planeten och en astronaut kliver ut. Denna namnlösa rymdfarare blir ditt alter ego i spelet, och du styr henom i ett sidoscrollande perspektiv genom det kraschade skeppet Theseus. För att ta dig vidare i skeppet tvingas du använda dig av ”the Swapper” – ett slags ficklampa-gevär-hybrid med vilken du projicerar kopior av dig själv i andra delar av det rum du för tillfället befinner dig i. 

the-swapper

Spelskaparna lyckas väldigt bra med att sätta en atmosfär som passar sceneriet och handlingen. De stora tomma miljöerna och den passande musiken frammanar en påtaglig känsla av melankoli och ensamhet. Spelet blir trots detta aldrig läskigt (om man inte tycker att just tomhet och mörker är något läskigt).

Som sagt överraskade mig spelet med att erbjuda mången utmanande problemlösning från början till slut. Så till den grad att jag vid mer än ett tillfälle gjorde det förbjudna (läs: letade fram lösningen på nätet). I linje med många andra spel i pusselgenren blir du i The Swapper belönad efter varje löst problem. Dock inte i form av en achievement eller någon typ av poäng, utan genom känslan en får när en lyckas lösa problemet helt på egen hand. Förstå därav min irritation och besvikelse på mig själv när jag efter att ha konsulterat internet slår mig för pannan och önskar att jag hade haft bara lite tålamod till.

image_the_swapper-22490-2561_0003

Med facit i hand vill jag berömma utvecklarna på Curve Studios för ett mycket lyckat försök till manus i ett spel där handlingen får lämna plats åt mekaniken. Rymdstationen du i början befinner dig på har tagit kontakt med en ras av vad som verkar vara medvetna, telepatiska stenar som kallas ”the Watchers”. Swapper-geväret konstrueras i syfte att förstå hur The Watchers kommunicerar och tänker. Allt eftersom du tar dig fram genom Theseus får du läsa skeppsloggar från besättningen, och uppdagar så småningom vad som hände här innan du kom hit.

Dessutom utmanar spelet – med de utvecklingar handlingen bjuder, och som jag inte ska spoila – ens fördomar och får en att ta sig en tankeställare. Jag rekommenderar varmt detta spel till dem som likt mig själv finner ett glädjande stimuli i den här typen av problemlösning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.