Kategoriarkiv: Böcker

Logiskt listad lek liksom last – larvigt lättillgängligt

Det var ett tag sen sist. En hel termins akademiskt skrivande tar litegrann udden av att skriva för nöjes skull. Men nu hoppas jag kunna frekventera här lite oftare.

Jag lider av något slags åkomma som gör att jag mår särdeles bra av att bocka av saker i mitt liv. Det finns en viss njutning i att, nästan oavsett vad det rör sig om, kunna stryka ännu en sak från listan och se hur de kvarvarande punkterna blir färre och färre. Detta gäller alltså inte enbart vardagliga göromål som hushållssysslor, skolarbete, ärenden eller inköpslistor; utan även filmer, tv-serier, böcker och spel. Och jag vet att jag inte är ensam om det här.

I modern tid – med det överflöd av spel, filmer, tv-serier och skönlitteratur det innebär – är jag väldigt glad över att det finns fler som jag. För till skillnad från mig har några av dessa gjort slag i sak och faktiskt försett omvärlden med de medel som behövs för att tillgodose eventuella tvångsmässiga behov. Med hjälp av digitala plattformar finns det nu möjlighet för allmänheten att registrera sina mediala fritidsåtaganden. Jag tänkte tipsa dig som läser om några plattformar som jag tagit till mig, för att kunna hålla reda på min mediekonsumtion.

De listas här i den ordning jag själv upptäckt dem.
Rubrikerna är klickbara länkar.

I begynnelsen, etc…
Under min tid på gymnasiet – alltså ca 10 år sedan – blev jag tipsad av några klasskamrater om en internetsida där en kunde logga allt sitt filmtittande. Genom att sätta betyg från 1 till 5 på alla filmer jag sett (eller åtminstone de jag sett så pass nyligen att jag mindes vad jag tyckte om dem) kunde jag kartlägga min filmsmak och få tips om fler filmer att se. Då (illegal) nedladdning av film successivt blev mer lättillgängligt mot slutet av 00-talet låg Filmtipset helt rätt i tiden för mig och den skara vänner som också upptäckt sidan. Vi började logga våra filmer religiöst. Utöver möjligheten till betygsättning rekommenderar sidan även nya filmer till dig, baserat på dina tidigare betyg. Och genom att bli vän med någon på sidan kan du se vad vederbörande har gett för betyg på en av dina favoritfilmer, och således oprovocerat inleda långa debatter kring denna. Det går också utmärkt att lägga till filmer du ännu inte har sett i din ”vill-se-lista”. På så sätt blir du påmind när dessa visas på bio eller på någon av de tv-kanaler du kryssat i som tillgängliga.

Det skulle inte förvåna mig om jag är den enda i det ursprungliga gänget som fortfarande använder mig av den här tjänsten, men jag har som sagt ett udda behov. Filmtipset har varit en del av mitt liv i över tio år nu, och kommer troligen hänga med ett bra tag till.

Denna sida är i huvudsak Reset Medias nyhetssida och bloggplattform för spel. För den som ogillar övriga sociala medier kan den också användas i syfte att socialisera med andra användare. Själv använder jag den dock i huvudsak för att logga de spel jag äger fysiska kopior av. Även här kan nämligen den som vill betygsätta sina spel på en skala från 1 till 10. Saknas en specifik utgåva av ett särskilt spel i Loadings databas är det fritt fram att lägga till spelet, samt information om det. På så sätt kan du vara säker på att just den där speciella “limited awesome extended cut inverted amazeballs”-versionen i din ägo även kan läggas till i ditt virtuella bibliotek.

Om än något överflödig i dagens tv-serieklimat – med streamingtjänster som låter dig fortsätta titta precis där du slutade – tycker jag ändå att det är skönt att ha en plattform där jag kan logga även tv-serier. Med många bollar i luften, samt osedda serier i skämshögen, använder jag mig av Smartburk för att hålla koll på och strukturera upp mitt serietittande. För den som likt mig inte klarar av att titta på bara en serie åt gången är detta ett måste. Speciellt som tittandet av en specifik serie kanske rinner ut i sanden för att sedan dyka upp och spöka i minnet ett år eller två senare, vid vilken tidpunkt dess streamingtjänst troligen har skrotat bokmärket på nämnda serie.

Smartburk erbjuder till skillnad från Filmtipset och Loading ingen möjlighet att betygsätta, utan används enkom som loggbok över de serier en tittar/har tittat på. Medan du kan se vilka andra användare som följer samma serier som du finns det dock ingen chatfunktion eller liknande kommunikativa medel – ett smidigt sätt att undvika nättroll om du frågar mig. Sidan befinner sig i skrivande stund, om jag förstått det hela rätt, fortfarande i någon form av betastadie och är alltså under pågående utveckling. Bli inte irriterad om den inte alltid funkar som du vill, är vad jag försöker säga.

Den för mig nyaste onlinetjänsten har sitt fokus på litteratur. Lite förenklat skulle en kunna säga att Goodreads  är som Filmtipset fast för böcker – det är ett stort community med möjlighet till kontakt med andra användare, recensioner, nyhetsbrev, mm. I förgrunden ligger såklart betygen, även denna gång med 1-till-5-skala. Du kan antingen direkt markera en bok som färdigläst – och sedermera betygsätta den – eller följa din progression genom att logga exakt vilken sida du befinner dig på. En funktion jag inte använt mig i någon större utsträckning (men som någon annan säkert kan tycka är intressant) är möjligheten att sätta upp personliga mål vad gäller antalet lästa böcker under en viss period, både på kort och lång sikt.

Goodreads finns t.o.m. som app, med vilken du kan scanna streckkoden på din bok, comic eller tidning för att få exakt rätt utgåva till din samling.

Jag hoppas att detta inlägg kan ge åtminstone ett uns glädje till fler människor som likt mig själv har den här milda, OCD-liknande åkomman. Känner du till andra loggningstjänster utöver de jag listat här får du gärna tipsa mig!

Pojken som återupplevde

Nu är det gjort! Cirka ett och ett halvt år sedan jag började läsa Harry Potter and the Philosopher’s Stone har jag nu äntligen tagit mig igenom samtliga sju böcker (på engelska) i serien om pojken som överlevde. Min kärlek för J.K. Rowlings värld har bara vuxit i takt med att jag blivit äldre, och jag skulle vilja påstå att min upplevelse var mycket starkare denna gång.

Låt oss blicka tillbaka en tid.

Året var 2000. Jag hade precis fått Harry Potter och Hemligheternas Kammare i julklapp av min mor. Mycket snart framgick det att detta var bok nummer två av dittills utgivna tre delar. Tillsammans med mina farföräldrar såg hon snabbt till att även införskaffa del ett och tre. Där satt jag plötsligt med tre till synes väldigt fina böcker, men utan någon som helst vetskap om deras innehåll. Jag hade inte hört talas om dem tidigare och ärligt talat var huvudkaraktärens namn ganska töntigt. ’Sen när har någon cool person hetat Harry?’ Det tål att sägas att jag inte sett särskilt många Clintan-filmer under min barndom. Men jag skulle så småningom komma att ge böckerna en chans…

Det hände sig snart som så att jag och min lillasyster skulle bo hos farmor och farfar där i dagarna innan eller efter nyår. På den tiden innebar en sådan vistelse oftast att vi båda placerade oss i deras tv-rum och tittade på någon av de många VHS-filmer som där fanns. Men denna gång var av någon anledning lite annorlunda. Jag gick och satte mig i fåtöljen i tv-rummet på övervåningen – inte för att kolla på tv – utan för att läsa. Det första kapitlet, som såhär i efterhand inte är jämförelsevis lika hänförande som många andra kapitel, uppslukade mig totalt. Det var någonting i Rowlings språk som fullkomligt trollband mig *pun intended* och jag vill minnas att boken lästes ut på någon månad eller två (vilket var snabbt för mig på den tiden).

Från och med den där vinterkvällen år 2000 har jag fullkomligt älskat Rowlings septologi om Harry, Hogwarts och horrokruxer. Om jag inte missminner mig har jag läst samtliga sju böcker minst tre gånger, och de första fyra böckerna betydligt många gånger fler.

Men innan dess att jag för snart två år sedan började läsa Harry Potter på engelska är det säkert sju-åtta år sedan jag sist ens rörde de svenska böckerna. Istället har DVD-boxen hemma gått varm i tid och otid. Att ha sett filmerna så många gånger som jag och min fru gjort har fått mig att glömma mycket av det som gör böckerna så fantastiska. Med det sagt var det denna gång som att läsa dem på nytt – i dubbel bemärkelse.

Så många sidoberättelser, birollskaraktärer och andra till världen bidragande detaljer är helt frånvarande i filmerna. Jag tycker mycket om filmerna, men vissa av de ändringar som gjorts gentemot böckerna är mig oförståeliga. Självklart kan en argumentera för att filmadaptioner alltid kommer vara lite sämre än böckerna de baseras på, men det är inget jag kommer fördjupa mig i nu. För den som vill se en briljant webbserie om hur filmerna står sig som adaptioner på böckerna, och även som egna filmer, kan jag rekommendera Dominic ’The Dom’ Smiths Lost in Adaptation på channelawesome.com eller Youtube.

Något jag däremot tänker tillåta mig själv att brinna av på är den svenska översättningen. Jag vill absolut inte peka ut någon *host* Lena Fries-Gedin! *host* men den första översättningen var med facit i hand inte överdrivet bra. Namn som Gilderoy Lockhart blev Gyllenroy Lockman (varför byta ut sista stavelsen i efternamnet alls?), ’butter beer’ blev honungsöl (jag antar att smöröl inte lät lika gott), och Honeyduke blev Godisbaronen (Honungshertigen/Hertig Honung är t.o.m. en allitteration, varför inte ta tillfället i akt?). Dessa är bara några exempel; böckerna fullkomligt kryllar av sådana här fadäser. Att Tom Riddle ens behövde en svensk översättning på sitt efternamn är mig fullkomligt ofattbart. Speciellt eftersom den taffliga, svenska motsvarigheten ’Dolder’ – uttalas Dålder, som i ’något som är dolt’ – är ännu mer svårförståelig för ett barn än det engelska ordet för ’gåta’. Från och med att jag första gången stötte på namnet, och fram till ganska nyligen, har jag i mitt huvud läst det som ’Dollder’ och inte förstått att det skulle betyda något speciellt. Dolder är knappt ens ett ord på svenska, så varför inte bara låta honom heta Riddle?! Problemet som uppstår när en tvingas översätta Lord Voldemorts anagram i den andra boken till latin hade helt kunnat undvikas om en bara låtit honom behålla sitt engelska namn!!!

Nu har jag fått avreagera mig. Vidare till nåt lite roligare:

Julen 2015 fick jag denna skönhet av min frus mormor. Harry Potter och De vises sten, komplett med fantastiska illustrationer, och dessutom i viss mån nyöversatt. Så sent som för en månad sedan finns även andra bilderbok i min ägo, och Gud hjälpe mig om jag inte så småningom införskaffar samtliga delar. Mina framtida barn skall – med eller mot sin egen vilja – få uppleva dessa böcker tillsammans med mig. Det svär jag på!

Avslutningsvis vill jag uppmana dig som ännu inte förkovrat dig i dessa böcker att för allt i världen ge dem en chans! Är engelska inte din grej, läs dem för all del på svenska. Jag vill poängtera att jag alltid kommer älska böckerna oavsett hur dåligt översatta de är, och du som plockar upp dem för första gången kommer garanterat inte bli besviken.